Släktforskning

Löthgrenska släktföreningen

Släktens historia

I August Löthgrens släktkrönika från 1984 är släkten spårad och dokumenterad till 1733. I den forskning som Bengt Lysell avslutade 1997 betr. Löthgrenska släktens härkomst kunde han dokumentera Anders Löthgrens fader, Hindrig Johansson, födelse 9 maj 1675. Hindrig gifte sig med Rebecca Jacobsdotter – Ahrenström i september 1707. Bengt avslutade sin forskning med vissa antagande om Rebeccas härkomst som dock inte hittills kunnat dokumenterats. Bengt Lysells forskning är arkiverad på Värmlandsarkiv.

Hindrig Johansson erhöll namnet Löthgren i samband med inkallelse till krigstjänst då Carl XII:e rekryterade en ny armeuppsättning efter att mist hela armen vid Poltava. Hindrig blev dragon och sitt soldatnamn fick soldaterna från sina hemmatorp, rote etc.

Hindrigs soldatnamnet kommer från omgivningar i Kristinehamn, fastigheten Löten inne i staden, Lötälven (Lötan) som rinner genom staden eller torpet Löten under Värmlands Säby. I mantalsuppgift 1706 Kristinehamn är Hindrig Johansson upptagen som besökare, vilket var en lägre tjänst vid tullen, vilket stärker att han bodde i staden. Hindrig åhördes aldrig och hans öde har inte funnits att hitta i alla krigsarkiv. I mantalslängden 1714 Kristinehamn är Rebecca Jacobsdotter / Ahrenström upptagen som ensamstående och 1730 dragonänka och försörjer sig som sadelmakare/becksömmerska.

Släktkrönikan anger även släktens härkomst är av vallonsk börd, enligt den muntliga hörsägen som funnits inom släkten under generationer, som anger kopplingar till Björneborgs järnverk i Värmland. Forskargruppen söker källor som kan bekräfta sägen. Forskningen sker från tre utgångspunkter, dels vidare bakåt från Anders Löthgren, dels hustrugrenen då Rebecca är ett vanligt vallonskt namn samt från forskning på valloninvandring till Östra Värmland.

Johan Gago – vår vallonske anfader?

Forskningen har inriktat sig på dokumentation om Johan Gago som vår vallonske stamfader. Varför just Johan Gago, av en handfull Belgiska valloner som kom till Östra Värmland. Många fakta talar för detta antagande.

Johan Gago begravdes i Kristinehamn där gravstenen är bevarad. Johans liv och leverne är väldokumenterad av Sällskapet Vallonättlingar med främst Kjell Lindblom har dokumenterat mycket om släkten Gago i sina två böcker om vallonsläkter. Under senaste två åren har ytterligare dokumentation forskats fram i Belgien om Johans härkomst och omständigheter till utvandring som skedde av religiösa skäl. I samband med detta har framkommit att Gago är en släktgren av storsläkten Herou.

Dragsmeden vid Fors (Storfors) Johan Gago var född före 1570 vilket finns bekräftat i forskningar i Belgien som Vallonförbundet utförde 2018. Johan förekommer också under namnet Hendersson och Hindricksson från fadern som var Henry Henrot. I 1610 års hjonelagslängd för Värmland är Johan Gago upptagen med hustru, två drängar och två pigor vid Mossviken i Varnums skogsbygd.

Johan avled troligen 1622-04-12, vissa forskare anser att 1627-03-12 är rätt, men utgör troligen en feltolkning av svårläst dokumentation. Att 1622 är rätt stöds bl.a. av att Johan försvinner från Fors lönelistor under 1622 års första del. Johan och hans hustru Kerstin Anna Rickardsdotter begravdes vid Kristinehamns gamla kyrka och när denna revs flyttades deras gravhäll till Kristinehamns kyrkogård 1858, där den finns att besöka än i dag. Att begravning skedde i Kristinehamn berodde på att vid den tiden tillhörde stora delar av Östra Värmland Varnums skogsbygd med moderförsamlingen Varnum, sedermera Kristinehamns församling.

Johan Gago var järndragare i den berömda dragsmedjan i Fors i Kroppa 1592-1622. Under samma tid förekommer han också tidvis i räkenskaperna från bl.a. 1596 vid Nacka ström och smedjan i Wettinge . Detta förklarar också att han under regelbundna perioder inte finns med i Fors räkenskaper. Han förekommer första gången i Klädkammarens räkenskaper (vol A 57:3) 10 september 1592 som Johan Hindricksson Tråddragare i Wermelandh. Johan omnämns i åtskilliga dokument från hertig Karl, sedermera kung Karl IX.

Johans hustru Kerstin Richardsdotter avlider i början av 1642. Den 2 juli 1642 hålls arvskifte efter henne vid Bjurbäcken, varvid noterade arvingarna är två söner och fem döttrar. I annan dokumentation förekommer ytterligare en son som troligen är från Johans första äktenskap.

Barn med kända namn är Henrik, Richard, Parpaistre (Peter), Elena och Annika samt tre döttrar som inte namnmässigt har kunnat identifieras.

Henrik blir kamrer i Stockholm, där han gifter sig 1627 med Catharina Philipsdotter. Han avlider redan två år efter vigseln.
Henriks Barn: Anna döpt 7 december 1627 i Nicolai fs samt Vendela döpt 19 november 1629 i Nicolai fs.

Richard blir spiksmed i Nyköping 1642-1643 och Avesta 1647-1650. På häradstinget för Värmlands bergslag 12 januari 1643 dömdes i ”kwarstadt det arff, som war Richardh Gagot, nu warandes i Nyköping, tillfallit och affwittrat efter hanssaliga modher Kirstin Richardsdotteri Bjurbäcken”.

Peter (Parpaistre) blir förste järnräckare sedan postmästare i Filipstad 1643-1679. Den 16 december 1679 begravs Peder Pet Johans Gago 67 åhr gammal, således född cirka 1612. Han kallas ofta bara Petter Johansson i handlingarna och torde ha gift sig mot slutet av 1630-talet. Hustrun heter Ingrid Hansdotter.
Peters barn: Johan, Henrich och Anna.

Peters son Johan begravs som postmästare i Filipstad 8 maj 1692 vid 51 års ålder, alltså född c:a 1641. Postförvaltningen övertar han tillsammans med modern 1679 vid faderns död. Första hustrun heter Helena Andersdotter. Andra hustrun Lisa Sundelia gifter efter makens bortgång om sig med Gudmund Håkansson Hult. En man nämnd Hans återfinns i Filipstads dombok 17 februari 1665 och kan vara samma som Johan.

Peters son Henrich finns omnämnd i Filipstad bergtingsprotokoll 16 december 1664. År 1675 är han fältväbel vid Bergsregementet (Rullor 1675:5 pag 272).

Peters dotter Anna född c:a 1644, begravd 14 november 1675 i Filipstad, gift med Jacob Börjelson

Elena född omkring 1610 enligt vallonforskaren Kjell Lindblom.

Annika gift med Schen Chrispinsson. Schen Chrispinsson säljer 15 juli 1642, knappt två veckor efter svärmoderns arvsskifte, tillsammans med Jacob Diepegiesser 1/16-del i Bjurbäckens hytta till närboende intressenter. Den sålda delen motsvarar alltså två systerdelar i det nyss avklarade skiftet och med stöd av det tidsmässiga sammanträffandet utgör de sannolikt Stierns och Jacobs hustrurs arvedelar. Stiern Chrispin(us) är identisk med ”fransosen” Schen Chrispinsson som tjänstgjorde som dragsmed vid Fors från åtminstone 1628 och det förefaller naturligt att han via sin ämbeteskoppling äktat Gagos dotter och övertagit ansvaret för dragsmedjan. Att även den andre säljaren, Jacob hade familjeband med Gagos änka stöds av en dom i Färnebo häradsrätt 1636. Då sakfälldes nämligen Olof hammarsmed för att ha gett hustru Kerstin Gagos (änka) ett blodsår. Likaledes fälldes han för att ha gett en blånad till Jacob Doppengaters hustru. Samtidigt fälldes nämnde Jacob Doppengater för hemgång till Olof hammarsmed. Antagligen med avsikt att hämnas på sin hustrus och svärmoders vägnar.

Övriga tre döttrar. En av dessa var gift med Jakob Doppenngater. (se ovan). Han kallades även Jacob kolare och var senare bosatt i Hugsterud, Varnum socken. Hugsterud är i dag den plats där Kristinehamns 18-håls golfbana är belägen c:a 5 km nordöst om staden. Övriga systrars öde är för närvarande okänt.

Vi vet också genom dopboken att när Anders Löthgren döptes fanns fadrarna Håkan Snikare, Anders Dragon ( kan vara Dragare), Johan Andersson, Madam Ellika Ekman, Annika Johansdotter (förmodligen Hindrigs syster) och Maria Carlsdotter närvarande.

I det fortsatta arbetet så söker vi nu vidare dels efter dessa personer då det oftast var nära anhöriga som bevittnade dop, dels efter Johan Gagos ättlingar allmänt men kanske främst dottern som var bosatt i Hugsterud, närmaste den Löthgrenska släktens vagga i Kristinehamn.

Släkten Hedengran.

Anders Löthgren gifte sig den 9 november 1735 med Christina Hedengran. Åtskilliga timmar har några av oss i släktföreningens styrelse ägnat för att söka släktens härkomst. Av August Löthgrens släktkrönika framgår att Christina är dotter till Samuel Christoffer Hedengran. Hedengranssläkten måste ha varit en känd släkt då Samuel blev organist redan vid 18 års ålder. Med åren blev han en betrodd man i Kristinehamn såsom organist, stadssekreterare, postmästare, rådman och riksdagsman och finns väldokumenterad i stadens historia.

Enligt Grapes bok "Postkontor och postmästare" var Samuel född i Kristinehamn. Här uppges också att Samuels fader var överstelöjtnant i Norrland. Samuel föddes i oktober 1695 om man går baklänges från dödsdagen 1764-07-16 med anteckningen att Samuel var 68 år och 9 månader vid dödstillfället.

Gift med Julia Margareta Lytchen 1720 - 08 från Lungsund. Julia dör 17 augusti 1729. Den 17 januari 1731 ingår Samuel sitt andra äktenskap med Elisabeth Lagerlöf. Lysningar skedde 3, 10 och 17 januari 1731. Morgongåva 2000 lod silver.

Forskning runt släkten ursprung fortgår.

Ättlingar på en gren från Samuel och Elisabeth till nutid, är väldokumenterad i en romantiserad släkthistoria skriven av Ewa Ek i fyra delar, där den avslutande delen kommer att utges under hösten 2020. Bokseriens första del har titeln ”Borgmästaren”, följd av Skolmästaren, Skräddarmästaren och den sista Chokladmästarna.

”Borgmästaren” startar från Elisabeth Hedengrans fader, Sven Lagerlöf som var borgmästare i Kristinehamn, och gift med Anders Löthgren. (se släktkrönikan). Ewa Ek har också skapat fiktiva personer för att få en bra roman. Föreningens släktforskargrupp har gått igenom alla personer i böckerna och sorterat bort de fiktiva för att kunna före ”de verkliga personerna” till släktregistret.

Bengt Lysells släktforskning
På Värmlandsarkiv i Karlstad finns material från Bengt Lysells forskning om släkten Löthgren arkiverat. Bland annat finns detta:

En släkttavla över de första Löthgrenarna från Kristinehamn
Sammanställning över äldsta noteringarna i kyrkböckerna och mantal över Löthgrenssläkten och Lars Henrik-grenen.
Kopior ur kyrkböckerna med uppgifter från husförhör, födde, vigda och döda över släkten i Kristinehamn, Södra Råda och Garphyttan samt tolkning av dessa
Liten beskrivning av det Värmländska bruket Mölnbacka, som var arbetsplats för valsmästaren Anders Löthgren 1811-1820.
Fotografier av Sofia Josefina Löthgren född 1844 m.fl.
Diverse handlingar från Löthgrenska släktföreningen (medlemsförteckning för vissa år under perioden 1968- 1996, brev från 1959, släktmötesprotokoll från perioden 1975- 2002 m.m.

· Vallsmästare Anders Löthgrens boupteckning har under 2019 har av släktföreningen deponerats till arkivhandlingarna.

Mer uppgifter om Bengt Lysells forskningsmaterial finns på Riksarkivets hemsida